Flyttat...lååångt bort

Senaste halvåret har varit väldigt intensivt då min älskling bytt position på sitt arbete, vilket innebar först 12 veckor borta från Sverige, kom hem på lördagen åkte på söndagen, vilket innebar att jag var själv med allt hemma:) haha...Men vi överlevde det, för att sedan få veta att han blev förflyttad utomlands iaf två år..En hård och tuff känslomässig process tog sin början, eftersom våra omständigheter (med barn) inte är helt okomplicerad...Men vi hade mer eller mindre inget val - så nu när jag vrider på mitt huvud från datorn, blickar jag just ikväll ut över en aveny med palmer brevid en sandstrand där havet sedan tar vid och slutar....vid horisonten *fniss* och just ikväll är det cirka 2000 människor på stranden för Melendi spelar här ikväll..Han är faktiskt riktigt bra, tack och lov, eftersom vi måste höra det oavsett vi vill eller inte, ändock var det lite svårt för en viss 1,5 - åring att somna, men till slut lyckades han:)

Men nu börjar vi känna oss mer hemma, även om det nog är mer ovant med kultur och väder för mig än för A. Det är bara att försöka göra det bästa av situationen....

Men jag har bestämt mig för att fortsätta med scrappingen här och eventuellt försöka göra något vidare av det, eftersom det är heeeelt okänt här...Vi får se!

Så lite visning av några ovisade layouter...

Denna sidan gjorde jag till Veckans skiss, tror jag, men skickade aldrig in den, eftersom det var några detaljer kvar att fixa...Ovanlig design för mig iaf, men rolig att göra och jag tycker jättemycket om fotot, även om A inte gör det*fniss* men han får stå ut med att bli publicerad på internet i alla fall;)

Denna LO:n får mig att le så mycket..egentligen är jag inte så nöjd med den eftersom den är rörig, men jag älskar (!!) Vicentes lilla busögon*ler*

Denna LO gjorde jag till en färgutmaning och handlar om när min älskade A och jag köpte våran första nya säng ihop - vilken lyx! *ler*

Så nu vet ni lite hur det ligger till med mitt liv:) Och fått se att jag inte varit helt oaktiv vad gäller scrappingen..Men jag känner nu att det känns viktigare än någonsin att försöka fortsätta med denna mysiga hobby - eftersom den varit så stor del av mitt liv en lång tid..

Tack för att du kikade in, ses snart;)